Den onde och den gode – en samhällsjägares vardag

Jörgen Wåger Löpsedel, Nyheter

I måndags avlivades två älgar som varit lite väl närgångna vid Bergetskolan och bostadsområden en längre tid.

Att som jägare bli utsänd att göra en samhällstjänst är många gånger en otacksam uppgift.

– Det är väl hälften som är glada nu medan den andra hälften ger en skäll, säger Hans Pettersson.

Det var Pettersson som fick uppdraget att avliva en älgko med kalv som under en längre tid uppehållit sig nära bebyggelse och inte minst varit ett orosmoment vid Bergetskolan.

Till sin hjälp att stöta älgarna från bostadsområdena fick den utsände skytten med sig en kille som liksom Pettersson ingår i NVR, Nationella Viltolycksrådet. Även Mattias Hansson, boendes efter Tallåsvägen, där älgarna bland annat uppehöll sig i måndags, var på frivillig basis med och hjälpte till att stöta älgarna.

I måndags ringde flera som bor efter Tallåsvägen och Dr Ahlbergs Väg till polisen och berättade sin oro över att två orädda älgar gick runt bland bostadsområdena där det bor många barn. Barn som går på Bergetskolan och som det fanns risk för att de skulle komma i vägen för älgarna när de skulle gå hem från skolan.

De som ringde polisen, blev hänvisade till kommunen och när de ringde kommunen, så hänvisades man till polisen.

Ett moment 22, således. Det blev inte minst Mattias Hansson varse när han försökte hitta någon ansvarig under måndagen.

– Jag satt i telefonen i 1,5 timme med både polis och kommunen fram och tillbaka utan att få något klokt svar eller beslut om vem som skulle ta tag i problemet, berättar Mattias.

– Det är tråkigt att de som ringer blir bollade mellan polis och kommun, säger Hans som är helt klar över ansvarsbiten.

De som känner oro inför närgångna älgar ska ringa polisen.

– Så är det, helt klart. Det här är ett polisärende. Det är polisen som tar besluten och det är polisen som skickar ut mig. Kommunen kan aldrig ta ett beslut att avliva en älg, man har inte det mandatet, så enkelt är det.

– Men sedan vet jag att det finns luckor i kunskapen hos många och det är därför som människor blir bollade mellan polis och kommun, menar Pettersson.

En polis som jag pratat med hänvisar till kommunjägare och folk som ringer 114 14 om närgångna älgar får höra att man ska ta kontakt med kommunen när det gäller besvär med närgångna älgar, vad säger du om det?

– Ja, det är fel och det brister i kunskapen, konstaterar Hans.

– Polisen borde utbildas bättre i det här, för det är där ansvaret ligger. NVR, Nationella Viltolycksrådet, är en polisorganisation som har hand om ärenden som det här och de har ett nätverk på tre-fyra personer i varje kommun. Det är mig NVR ringer och endera tar jag hand om ärendet eller också skickar jag ut någon annan om jag själv inte har möjlighet.

– När det gäller kommunjägare så har de bara befogenhet att skrämma älgarna. Tas beslut om avlivning är det mig NVR ringer, det uppdraget får inte en kommunjägare utföra.

I första hand ska närgångna älgar skrämmas bort, men fungerar inte det kan beslut tas om avlivning. Så skedde när det gäller de två älgarna som avlivades i måndags. Pettersson själv har försökt skrämma bort dem när de uppehöll sig vid Bergetskolan.

– Det är säkert en månad sedan jag var upp till skolan och försökte skrämma dem. De var jättegriniga och jag fick springa som en gasell.

Att det är samma älgar, är han helt säker på.

– Ja, det är jag. Det här var väldigt speciella djur, hårlös på bröstet och stora fläckar som var helt kala.

Att avliva älgar som uppehåller i bostadsområden är av förståeliga skäl inte helt lätt. Pettersson och hans medhjälpare fick kämpa i många timmar innan rätta tillfället kom.

– I 6 timmar höll vi på innan vi fick dem dit vi ville. Men jag sa det att om vi inte gör det nu, så blir det samma problem igen om två dagar.

Pettersson och hans medhjälpare fick älgarna att vandra över E45:an ner till Strandellvägen. Men längre än så ville inte kon och kalven gå.

– De låg i riset där och om jag gått in där, hade jag blivit omkullsprungen. Vi begärde en skoter av polisen för att försöka skrämma dem att fortsätta gå, men först efter att skotern kört runt älgarna i en halvtimme började de röra på sig igen.

När älgarna var nära järnvägen kom så det rätta tillfället. Men det är inte bara att skjuta när man själv tycker att det är lägligt.

– Man måste begära skottillstånd och såna beslut tas i Örebro. Då kan det ta tio minuter innan man får tillståndet och under den tiden kan älgarna börja röra på sig. Det är lite väl mycket byråkrati, menar Pettersson.

– Men det gick ju bra, konstaterar han.

Att skjuta älgar, trots att de uppträtt aggressivt och kan vara farliga, uppskattas inte av alla, vilket Hans Pettersson fått erfara otaliga gånger.

– Jag utför bara det jag fått order om. De som är arga, de bryr jag mig inte om medan de som är glada för det jobb man utför, det tar man åt sig.

– När det gäller Bergetskolan så har jag pratat med både rektor och polis om älgarna där och det vore olyckligt om ett barn skulle komma i vägen för en älg och göra illa sig, konstaterar han.

– Visst vore det bästa om man bara kunde flytta på dem, men det är inte lätt att flytta på griniga älgar och de som var nära skolan, de var arga.

Och nu är i alla fall två borta, men det pratades om att fyra, fem älgar varit en längre tid vid Bergetskolan och skapat oro där.

– De vi sköt, var vid skolan tidigare. Två andra älgar vet jag har gått söderut, men det är ingen garanti att de inte kommer tillbaka till Bergetskolan.

Viltolyckor händer ofta, framför allt är det rådjur och älg som kommer i vägen för ett fordon. Då är det oftast Hans som polisen ringer för att han ska söka reda på djuret och avsluta ett eventuellt lidande.

– De kan ringa när som helst på dygnet. Man kan få ett samtal ett på natten och har man möjlighet, så ger man sig ut då.

Men även i dessa fall så finns det folk som har agg mot de jägare som skickas ut för att avliva ett skadat djur.

– Vi märker ut vid bilen att det hänt en viltolycka innan vi går in i skogen och letar efter djuret och det är inte alls säkert att bilen är hel när man kommer tillbaka. Jag vet många som fått bildäcken sönderskurna.

Att vara eftersöksjägare och leta efter skadat vilt eller avliva älgar som irrat in sig bland bebyggelse och som sätter skräck i befolkningen, det är ingen avundsvärd uppgift, kan Hans Pettersson intyga.

– En del tycker att jag är ett monster, men jag ser det inte så. Det enda jag vill när jag får ett uppdrag att leta reda på ett skadat djur, är att få slut på deras lidande.

– Det här är inget man tjänar pengar på och man kan som sagt få ett uppdrag mitt i natten. Jag vill inte att ett djur ska lida i onödan och då får man bjuda till. Någon måste göra det här och jag har tagit på mig det. En del ser mig som ond, men det är en samhällstjänst jag gör, poängterar Hans Pettersson.

Bilden längst upp. Mattias Hansson gick ut och fotade den här älgkon på 7-8 meters håll. När älgen började gå mot Mattias, så tyckte han det var säkrast att avvika. Foto: MATTIAS HANSSON

Här ser vi en av älgarna vid Dr Ahlbergs Väg i måndags. Foto: KARIN SINDERS

Dela sidan:
Annonser:
Orsa pingis 2
Orsagrisen
Brottsofferjouren

Läs även:

Annonser:
Karl Hedin