“Skjutglada” tjejer från Orsa i kvinnligt jaktlag

Jörgen Wåger Löpsedel, Nyheter

Det finns en gammal fördom att älgjakt är bara för män.

Glöm det.

Uppe i Åsele hade 21 kvinnliga deltagare ett eget jaktlag.

Tre av dessa boendes i Orsa.

– Det har varit så lärorikt och så enormt kul, säger de tre damerna/tjejerna samstämmigt.

De tre “skjutglada” tjejerna är Eleonor Alexandersson Ljusteräng, eller kort och gott; Ellie, samt Lisa Midsem och Sandra Lodén.

Den här Orsatrion tog jägarexamen samtidigt i fjol och under förra veckan ingick de i det kvinnliga jaktlag som jagade älg i trakterna av Åsele i Västerbotten. I drygt 50 mil, enkel resa, färdades de i en trång bil, där både vapen och allt annat som måste med skulle få plats, för att kunna utöva sin nya favoritsysselsättning.

– Men det fanns de som hade betydligt längre resväg än vad vi hade. En hade 90 mil enkel resa. Det var tjejer med från stora delar av Sverige i åldrarna 19-69 år och jaktledaren kom från Norge, berättar de.

Det var drygt 50 mil enkel väg, från Orsa upp till Åsele. Foto: PRIVAT

Ellie satt redan i fjol på ett älgpass, då med maken Mattias, men under veckan i Åsele har Orsatrion debuterat när det gäller att sitta ensam på ett pass. Trots att de inte såg mycket till älg, och än mindre sköt någon, berättar alla tre om en spännande vecka i skogarna kring Åsele.

Och trots att där det kvinnliga jaktlaget höll till anses som det älgtätaste området i Västerbotten, blev det endast en kalv som föll för en av deras kulor.

– Det var ny mark för oss alla och vi hade ingen aning om vart älgarna går, plus att det var ett väldigt stort område, 5 000 hektar. Varmt var det också och det är lättare om man varit där förut, så man vet var älgen går. Vi hade allt emot oss, menar Sandra och får medhåll av de två kompisarna.

– Det var lite stolpe ut för oss, konstaterar de.

Här ser vi en del av jaktlaget. Foto: PRIVAT

– Fast vi hade en tjej som sköt en älgtjur, men trots eftersök och att vi gjorde allt som man ska, så hittade vi inte i älgen. Den kan ha gått ner i sjön och drunknat, sånt händer om inte skottet är direkt dödande, fyller Lisa i.

– Nästa år blir det bättre, är alla tre övertygade om.

Trots att de inte fick fälla någon älg, berättar alla tre lyriskt hur underbart det var att sitta där alldeles ensam på ett pass i en skog, 50 mil från det trygga hemmet i Orsa.

– Visst var det jobbigt att släpa sig  upp tidigt på morgonen, men det var underbart att sitta ute i naturen. Sedan var det ett härligt gäng och det var kul att det var så blandade åldrar. Vi hade mycket utbyte av varandra, man fick nya vänner och knöt nya kontakter, säger Lisa.

Lisa hade en dag korn på en kviga, men vågade inte skjuta.

Här styckas den enda älg som jaktlaget fällde uppe i Åsele. Foto: PRIVAT

– Den stod 50 meter ifrån mig. Men jag kunde inte skjuta, då jag inte var säker om hon hade en kalv. Hade jag varit säker, då hade jag skjutit, men nu var jag inte det. Vid ett annat tillfälle såg jag en ko med kalv, men då var avståndet 300 meter.

Ellie såg knappt en älg, men väl något annat.

– Jag vände mig om och såg något brunt som försvann väldigt snabbt. Jag hann inte se riktigt vad det var. Det var då ingen älg, men de andra trodde att jag sett en björn efter att jag berättat om det bruna som snabbt försvann.

Gott om björn fanns det i området, enligt de som kan skogen, men dessa är väldigt svår att få syn på.

– Och jag som är så björnrädd. Efter det där, så ville jag absolut stå nära bilen, berättar Ellie med ett skratt.

Liksom de andra, hade Sandra hoppet om att få skjuta en älg, men icke.

– Jag såg inte ens någon. Men däremot satt jag bredvid en björn. Jag hörde hur den flåsade och de låter väldigt speciellt. Men när jag satt där, visste jag inte om att björnen var så nära.

Här har vi hela jaktlaget, som bestod av tjejer/kvinnor från 19-69 år. Foto: PRIVAT

– Nästa dag, satt en annan tjej på det pass jag suttit dagen innan, hon hörde också det där flåset på nära håll och hittade färsk björnbajs. Det var bara 10 meter från vårt pass.

Till skillnad mot Ellie, skulle Sandra inte ha något emot att fått se en björn.

– Jag vet att Ellie har skräck för björn, men jag tycker det skulle varit fränt om man fått se en.

Rädd var hon inte, hävdar Sandra.

– Jag har lärt mig att björnen inte bryr sig om människor. Det är farligt bara man kommer mellan en hona och björnungar. Men rädd, nej. Jag hade ju bössan med mig.

Hur hamnade då Orsatrion i ett jaktlag med enbart kvinnor i?

– Vi hade sett på en jaktsida på Facebook att de sökte enbart tjejer till ett jaktlag och då anmälde vi oss.

På den vägen är det och nu har trion genomfört sin första riktiga jaktvecka. Något som gav mersmak.

– Vi kommer tillbaka till det här jaktlaget nästa år, då känner vi till markerna mer och det kommer det att gå bättre, är alla tre övertygade om.

Här har vi delar av jaktlaget i Åsele. Lisa står som nummer två från vänster. Närmast kameran till höger ser vi Sandra och bredvid henne en gapskrattande Ellie. Foto: PRIVAT

Här släpas en skjuten älg genom skogen. Foto: PRIVAT

Lisa Midsem. Foto: PRIVAT

Sandra Lodén under en liten matpaus. Foto: PRIVAT

Sandra sitter på sitt pass med bössan redo. Foto: PRIVAT

Rykande färsk björnlass. Foto: PRIVAT

Jaktlaget med enda älgen som fälldes. Foto: PRIVAT

Man måste vila ibland. Foto: PRIVAT

Så här vacker vy var det i Åseleskogarna. Foto: PRIVAT

Dela sidan:
Annonser:
Orsagrisen
LG Köpman vent
Nr 6 250 x 150 Aron Gård strand

Läs även:

Annonser:
Karl Hedin